Gamla haga, Nyheter

Gamla Haga ska få nytt liv

Gamla Haga Andreas Söderström Zeljko Radetic

Hagagatan 7 i Värnamo är en klassisk företagsadress. Där huserade Haga möbelfabrik förr. Nu ska det renoveras och bli en modern miljö för den nya tidens kreativa företag.

Andreas Söderström och Zeljko Radetic äger fastigheten. De är båda två fulla av vördnad inför husets historia. När de nu renoverar är det med respekt.
– Jag kände att jag var skyldig huset någonting, berättar Zeljko.
Husets historia går tillbaka till 1919. Då startades Haga möbelfabrik. Just möbelindustrin var signifikant för Värnamo då. Det var den tidens spetsföretag, med både rationell produktion, högt drivet hantverk och tidsenlig design.

Gamla Haga. Andreas Söderström och Zeljko Radetic
Zeljko Radetic och Andreas Söderström gör en hel del praktiskt arbete själva, med renoveringen.

Kreativ miljö

Andreas och Zeljko har en vision om att skapa en miljö av Gamla Haga, som blir en slags modern pendang till historiken, där den nya tidens kreativa företag kan mötas och utveckas.
Här ska bli en kontorsdel, med 30-40 kontorsplatser. Men det viktiga med huset är de gemensamma ytorna. Det är de som byggs först. En lounge där man kan sjunka ner i en skön fåtölj, där ska finnas möjlighet att hyra sig en vinrack i vältempererad vinkyl. Här ska finnas konferensdel med alla moderna faciliteter. En plats där människor kan mötas.
– Vi vill skapa en kreativ miljö, säger Andreas.
– En plats för människor och företag som vill framåt. I och med att vi skapar de gemensamma delarna först så tror jag att det är företag som gillar den tanken som kommer att vilja hyra kontor här sedan.

Socialt utvecklande

Möten mellan företag och människor, betonar både Andreas och Zeljko, är betydelsefullt. Andreas är kiropraktor och driver Söderströmskliniken, Zeljko är arkitekt och driver Prima arkitekt. Båda företagen har sina verksamheter i den nyare delen av fastigheten idag.
– Bara mötet mellan våra två företag är stimulerande och ger oss mycket, säger Zeljko.
Att finnas i en miljö där man helt naturligt stöter på andra människor, med driv och vilja att utvecklas, är stimulerande. Det är filosofin bakom Gamla Haga.
– Man ska inte glömma bort den sociala aspekten av livet, säger Andreas.
– Att kunna grabba tag i Zeljko på fredagseftermiddagen och gå ner och ta ett glas vin tillsammans innan man går hem, sådant är också viktigt.
Det är en poäng att skapa en plats där man kan umgås avslappnat, utan att för den skull bjuda hem till varandra.
– Man kan jämföra det med bastu, säger Zeljko.
– Många har egen bastu hemma. Det har jag också. Men lik förbannat cyklar jag ner till simhallen och bastar. För jag vill ju ha den sociala biten.

Interiör i Gamla Haga, som det ser ut nu under renoveringen.
Interiör i Gamla Haga, som det ser ut nu under renoveringen.

Arkitektonisk utmaning

Rent arktitektoniskt, Zeljko, så är du ju låst här till husets historia och formen den har från början?
– Det är inspirerande. Känslan i att hitta rätt material och rätt formspråk är mycket svårare i ett sådant här projekt än när man sysslar med fri arkitektur. Här vet alla direkt om det är något som är fel.
– Det känns befriande med ett sådant här projekt där man får jobba med kvalitet rakt igenom. För det kommer vi att göra. Vi ska locka fram husets innersta själ, säger Zeljko.

Gamla Haga Möbelfabrik
Grundarna av Haga Möbelfabrik, framför huset som det såg ut vid starten.

FAKTA OM HAGA MÖBELFABRIK:

Haga möbelfabrik grundades 9 december 1919. Grundarna var tio möbelsnickare från Värnamo Möbelfabrik, som var den största möbelfabriken i Värnamo då. De ville pröva vingarna som egna företagare.
– Det var eliten bland möbelsnickare som startade Haga, berättar Sven Magnusson, som arbetade som kamrer på Haga möbelfabrik under 25 år, fram, till nedläggningen 1979.
Bland de första aktieägarna fanns även en byggare som gjorde grunden till huset och fick aktier som betalning, Gunnar Sohlberg, som drev järnhandel tillhörde ägarskaran, liksom landsfiskal Hugo Blomstrand.
Inriktningen var från början matsalsmöbler och sovrumsmöbler. Man arbetade i fina träslag som mahogny, ek, jakaranda, alm och björk.
Som mest hade fabriken ett 25-tal anställda i olika yrkeskategorier. Bland andra sysselsatte fabriken tre stycken bildhuggare.

Text och Foto:
Thomas Lundh
SEO Kompetens

Föregående artikelNästa artikel

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *